Så där, nu är jag hemma i lilla Sverige igen. Och jag måste säga att det känns väldigt skönt. Nu är jag redo för höst, jobb, ridning och mysiga stunder med kompisar och familjen. Och att fylla 25.

Resan hem var allt annat än smärtfri. En dag innan jag skulle med flyget började jag känna av märkliga kramper i magen. Funderade på allt från att jag var med barn till att min tjocktarm skulle spricka...då förstår ni ungefär hur ont jag hade.

Eftersom jag är omåttligt rädd för utrikiska sjukhus vägrade jag att gå till doktorn och valde istället att plåga mig själv i sammanlagt tre dygn. När mamma och pappa hämtade mig på Arlanda var jag inte så kartig (=grät som en treåring) och de körde mig direkt till akuten. Där fick jag mediciner som fungerade ypperligt, trots att vi ännu inte fått svar på vad det var som ställde till det så fruktansvärt.

Jag är fortfarande väldigt trött och äter cirka tre potatisar om dagen, men känner mig frisk som en nötkärna i övrigt.

Här kommer lite bilder från mina sista dagar i underbara Hong kong.

Bild 1: BFF's på väg i spårvagnen upp till Victoria Peak. Spårvagnen dras uppför det branta berget med bara en vajer....scary! Den har dock inte varit med i någon olycka sedan den byggdes på slutet av 1800-talet.

Bild 2-3: Vacker utsikt från Victoria Peak.

Bild 4: Middag i ett gatukök. Mycket möjligt att det var här jag fick i mig den dumma bakterien.

Bild 5: En slapp förmiddag i den kinesiska delen av Kowloon park.

Ahh...sa ar vi nu antligen i Hong kong. Synd bara att detta ocksa betyder slutet pa min resa :(

For forsta gangen sedan jag akte hemifran kanner jag mig kar i en plats. Resten av Kina har varit haftigt och jag skulle garna se mer, men har skulle jag kunna bo.

Hong kong ar allt jag hade trott och bra mycket mer. Det ar sa haftifg med storstadpulsen blandad med de asiatiska dofterna...och shoppingen! Oh my God! Har skulle jag latt kunna spendera hur mycket pengar som helst. Jag har redan borjat formulera en b-plan om jag nagon gang i framtiden skulle sta utan jobb. Da skulle jag kunna starta en kladaffar i Sverige och importera coola klader harifran. Just nu gor jag allt for att inte shoppa, min resvaska ar mer an full och nar jag vagde den for tva veckor sedan hade jag redan overvikt. Skit.

Mitt hotell ar toppen. Det var latt att hitta och det ligger verkligen perfekt. Mitt i smeten. Just the way i like it!

Nu ska jag ga och sukta efter lite mer klader och skor. Sen ska vi aka peak tram upp till Victoria peak som ar Hong Kongs hogsta punkt. Darifran kan man se Hong kongs skyline och de flesta av de 200 oar som staden bestar av.

Ses snart! Kram

Antligen fungerar internet som det ska (forutom facebook och andra livsnodvandiga sidor som ar forbjudna har i kina). Nu blir det bilder fran var underbara vistelse har pa Hainan.

Jag kan avsloja att min kinesiska mirakelkram inte fungerat. Alls. Sa min rand pa overlappen ar morkare an nagonsin :( likasa min solbranna :)

Det ar roligt att se att jag har sa manga lasare, det varmer i hjartat.

Las garna jonnas blogg ocksa, dar finns annu fler bilder:

www.jonna-arousell.bloggagratis.se

Bild 1: Haikous hamn i soluppgangen (Hainans huvudstad)

Bild 2: Min favoritfrukt. Finns aven i modell storre och jag har ingen aning om vad de heter...nagon som vet?

Bild 3: De har dagarna pa stranden har fatt mig att varva ner totalt.

Bild 4: Min badring har varit min raddning fran varmen pa stranden. Till skillnad fran Jonna klarar jag inte av att ligga och sola utan har flytit omkring pa den har fantastika uppfinningen i det harliga vattnet...mmm :)

Bild 5: En tidig morgon pa stranden.

Bild 6: Ojda...den har bilden kom med av misstag. Ja, ehh....det har ar en fruktaffar. Jag kommer inte ihag var.

Vi trivs valdigt bra har pa Da dong hai pa Hainan. Beskrivningen "som ett kinesiskt Hawaii" stammer nog ganska bra, det ar turistigt och on har en fantastisk natur och himmelska strander att bjuda pa. Men jag har ju inte varit pa Hawaii sa jag vet ju egentligen inte vad jag pratar om.

Nagra som har hittat hit ar iaf ryssarna. Om vi trodde att vi lamnade dem bakom oss nar vi akte transibiriska in i mongoliet trodde vi fel. Har star namligen alla skyltar pa ryska och forutom kinesiska pratar alla ryska. INTE engelska :(

Pa stranden har kineserna klader pa sig och simmar runt i badrockar, allt for att absolut inte fa den minsta lilla farg pa kinderna. Har ar det namligen valdigt eftertraktat att vara sa blek som mojligt. Pa grund av detta har de blekmedel i alla sina hudvardsprodukter, aven solkramen. Sjalvklart kopte jag en blekande kram for att anvanda pa min overlapp. Alla av er kanske inte kanner till mitt problem med oandligt massa fraknar som tittar fram sa fort jag vistas i solen och gor att det ser ut som att jag har en mustasch (ehh, stavas hur??). An sa lange har jag inte sett nagon forandring, fraknarna stirrar tillbaka pa mig i spegeln, men jag ar overtygad om att nar jag kommer hem till Sverige har jag en ljus och fin overlapp som alla andra tack vare min nya mirakelkram.

I-landsproblem blir valdigt stora nar man ar pa semester och inte har sa mycket annat att bekymra sig over :)

Idag bestamde vi oss for att resa till Yalong beach, som ar den vackraste stranden pa Hainan. Darfor ar den privat och ags av en massa fina resorter. Pa vart hostel fick vi tipset att ga rakt in pa Hilton och helt enkelt latsas att vi bor dar.

Taxichaufforen hittade inte till Hilton utan vi gick in pa magnifika Horizon resort & spa istallet.

- Good morning! Kvittrade vi till vakterna.

- Good morning, sa de och log.

Sa enkelt var det att ta sig in pa en femstjarnig resort och njuta av deras solstolar pa stranden, deras valvardade parker och deras rena toaletter (som hade toapapper vilket kandes oerhort lyxigt). Vi stannade tills solen var pa nedgang.

Nu ar det mindre an tva veckor kvar och jag paminner mig sjalv om att njuta varje dag.

Kram pa er!

(Bilder kommer forhoppningsvis senare)

Efter visst funderande och jamforande av priser beslutade vi oss alltsa for att ta bussen fran Yangshou till Hainan dar stranden vantade. Bussen skulle ta 24 timmar och mannen pa resebyran visade en bild pa en flaschig buss med sangar ombord. "Typ som den har, fast lite annorlunda" sa han.

Nar vi val hade hittat ratt buss och overtalat busschaufforen att ta vara stora ryggsackar i lastutrymmet som var fullt av spannmal kunde jag knappt sluta skratta. Det visade sig att var "Luxury nightbus" var en buss fullproppad med kineser pa britsar fran tak till golv. Jag kallar dem britsar for de var precis lika breda som mina hofter och rackte inte till for att jag skulle kunna stracka ut mina dryga 170 cm.

Jag fick en brits i mitten av bussen hogst upp i taket. Jonna lyckades med teckensprak byta till sig britsen bredvid mig.

Att jag inte hade nagot fonster vid min sida betydde att jag fick ligga och balansera pa min brits och halla mig i for allt vad jag var vard nar bussen skumpade fram pa vagarna. Det blev inte mycket sova av, men som tur var akte vi genom ett fantastiskt landskap och jag hade nya favoriten Milow att lyssna pa i min walkman. Nar jag trottnade pa landskapet lag jag och tittade pa kineserna som fes, spottade vindruvekarnor pa varandra och skrek upprort till varandra.

Ok, rubriken ar nagot overdriven, det var ingen helvetesresa. Vi klarade oss med livet i behall och det var helt klart en upplevelse jag inte vill vara utan. Och det som motte oss nar vi antligen kom fram till Sanya pa on Hainan gar att beskriva utan overdrifter med ett ord - PARADISET!

Vi bor pa ett jattetrevligt youth hostel och stranden ar vit och havet ar turkost. Toppa det med lite god kinamat och det anda jag saknar ar mina kara dar hemma.

Bild 1: Forsokte ta bilder som skulle forklara hur bussen ser ut, den har ar tagen over oversta skiktit med britsar.

Bild 2: Paradiset

Nu ar vi i Yangshou i sodra Kina och antligen har vi hittat ett internetcafe som ar vart sitt namn. Har finns typ 150 datorer med flashiga fotoljer och lampor som ger ett oranget och blatt ljus over hela lokalen...och ett 50-tal lanare som verkar bo har. De sitter kvar pa samma stalle som de gjorde igarkvall nar vi spanade in stallet. Nog om detta.

De senaste dagarna har varit underbara samtidigt som vi upptackt att kineser ar ena javlar pa att luras. Vi har blivit lurade av taxichaufforer, hotellagare, personer som utger sig for att vara larare och studenter osv. Men inget allvarligare an att vi forlorat nagra 20-lappar at gangen, men anda!

Det basta hittills var nog resan utmed Lifloden. Vi akte sakta nedfor floden med sockertoppsbergen utmed sidorna pa en bambooraaft. Valdigt avslappnande....sa avslappnande att jag somnade :)

Flera ganger om dagen sager vi till varandra: Det har, det ar livet pa en pinne.

Har kommer lite bilder fran de senaste veckorna.

Bild 1: Yangshou omringas av vackra sockertoppar.

Bild 2: Bambubaten strax innan jag somnar.

Bild 3: Vi akte tidigt pa morgonen for att slippa den varsta hettan och de varsta turisterna...det var tur for muren var fantastisk!

Bild 4: Det var sa varmt nar vi var i sommarpalatset att vi knappt sag hur fint det var, tur att vi har bildbevis.

Bild 5: Mao och jag (som ni ser har jag en ny fetish for huvudbonader).

Bild 6: Det har ar det forsta vi far se av Kina fran transibiriska taget, vackert va?!

Bild 7: I Gobioknen sag vi kameler...har battre bilder att visa nar jag kommer hem.

Bild 8: Och sa lite vodka forstas! (transibiriska)

Bild 9: Vart lilla hem i sex dygn (transibiriska).

Jag ar ledsen att gora er besvikna, men det blir tyvarr inga bilder den har gangen heller. Har ingen sladd med till kameran...ooups.

Penking ar mycket modernare an jag nagonsin hade kunnat forestalla mig. Storre delen av innerstan bestar av skyskrapor och lyxiga butiker....vi som inte ar gjorda av pengar (aven om alla kineser tror det) handlar dock pa marknader och pa bakgatorna.

Det ar valdigt lite vasterlanningar har, trots att vi bor i turistkvarteren. Inte ens pa sevardigheterna, typ himmelska fridens torg finns det nagot annat an kineser. Till var stora gladje gor detta att vi behandlas som kandisar. Alla (nastan) vill fota sig tillsammans med oss och vill att vi ska halla i deras barn. Barnen pekar pa oss och skrattar at oss. Nar vi ater pa restaurang underhaller vi kineserna med att forsoka ata med pinnar... Ja, ni forstar.

Det ar oerhort varmt. Uppat 40 grader...svettigt! Men tidigt pa morgonen och pa kvallen ar det skont. Imorse tvingade Jonna upp mig i ottan for att ga till en park och kora qi gong. Det var otroligt mycket folk i parken som gympade, dar fanns till och med ett utomhusgym! Nagot for Sverige att ta efter tycker jag :)

So long!

Nu sitter jag pa ett internetcafe i Peking! Kanns valdigt bra att antligen vara har.

Uppkopplingen ar ungerfar likamed noll, darfor blir det inga bilder. Hur som helst har tagresan varit fantastisk...vi har sett otroligt mycket fint, vilda kameler, Bajkalsjon, Kinesiska muren och otroligt fina landskap. I var del av taget var det mest vasterlanningar och vi har flera nya kompisar fran New York, London och Finland. Kandes konstigt att stiga av taget som blivit lite som en trygghet, och annu konstigare att saga hej da till vara kompisar.

MEN, jag kunde inte vara gladare for att antligen vara framme i Kina (och fa duscha for forsta gangen pa en vecka!).

Peking ar toppen, vi at valdigt god mat for 25 kronor (inklusive dricka) och shoppingen ar fantastisk...synd bara att min ryggsack redan ar full.

Hoppas ni har det bra dar hemma. Saknar er!

KRAMAR